We're gonna sip this wine



Hej hej hallå!
Jag vet inte riktigt varför men de senaste två dagarna har jag känt
mig på så himla bra humör! Av absolut ingen särskild anledning.
Förra veckan mådde jag ju verkligen bajs och jobbade på tok för
mycket, men allt jag behövde var tydligen en ledig dag för igår var
jag nästan överpigg på jobbet. Det är bra!
Klänningen på bilden köpte jag igår på H&M's barnavdelning!
Ja, det kanske är lite konstigt att en snart 20-årig tjej på 171 cm
kan ha en klänning från barnavdelning. Faktum är att jag nog kunnat
ha en storlek mindre, men den var slut. Jag älskar den iallafall!
Så himla mjuk och gosig och idag köpte jag vita, ribbade strumpbyxor till.

För övrigt så har jag nu fått mina testlinser. Kan inte påstå att det känns
jättebra. Idag har jag inte känt de lika mycket som de andra 2 dagarna,
men lite obehagligt är det till och från och jag tycker att synen blir lite sämre.
Men jag provar några dagar till!

Nu ska jag laga en väldigt tidig middag för ikväll blir det jobb.
Men sen ska jag visa er en grej jag pysslat med idag!

Day off!


photosession, edinburgh 2009

Godmorgon!
Idag är jag ledig. Ofattbart skönt!
Trots detta så vaknade jag klockan sju och var pigg som
en mört. Kan bero på att jag igår sov mellan 2 och 5 på
eftermiddagen och sen gick och lade mig klockan 10.
Nu på morgonkvisten har jag iallafall hunnit duscha och byta
outfit 4 gånger. När man varvat arbetskläderna med mjukisbyxor
varje dag i en vecka så känner man faktiskt att man vill ha något
annat på sig för en dag.

Nu ska jag strax gå iväg och hämta ut mina provlinser!
Yes, jag har tröttnat på glasögon och tänkte nu prova linser.
Men det är dyrt, that's the problem. Så vi får se hur det blir.
Idag har jag även tänkt shoppa. Loss. Jag känner att det är dags
att införskaffa en rejäl vinterjacka då kylan kryper sig på mig nu.
Lite höstkläder behövs!

Ha en fin dag vänner!

Noll livslust



Hej. Jag skulle kunna gråta. Om jag bara kunde förmå mig själv
att slappna av tillräckligt mycket så tror jag att gråten skulle vara
oundviklig, men till och med det känns fruktansvärt uttröttande.
Min kropp skriker efter vila. Den här veckan har jag hitills jobbat 37
timmar. Det låter kanske inte så mycket, en normal arbetsvecka är
väl typ 50 timmar. Men jag har ungefär 9 kvar. 9 timmar som jag inte
är helt säker på att jag kommer att klara av.
Dessa 37 timmar har varit intensiva och mina resterande likaså.
Jag bör även tillägga att jag större delen av veckan börjat 06.30
och idag + imorgon börjar 04.30. På morgonen. På natten.
Låt mig bara säga såhär: Det strider mot människans natur att
kliva upp klockan 04 för att befinna sig på jobbet en halvtimme senare.
Att sedan ta emot 300 gäster och serva dem frukost med ett leende
på läpparna är inte det lättaste. Jag har velat gråta, skrika, slänga
äggröra i ansiktet på folk och lägga mig ner i ett förråd.
Dessutom så sitter prinskorvlukten som gjuten i min näsa.

Nu måste jag verkligen duscha. Jag är äcklig.
Men jag vet inte ens om jag är fysiskt kapabel till att
lyfta armarna för att schamponera håret.

Det blir typ en macka till middag. Vi hörs.

Ps. En bidragande orsak till denna trötthet är att jag sover
riktigt dåligt. Är det normalt att vakna mitt i natten av att man
kvider för att det gör så ont att ligga i sin säng?
På alla sidor? Nej. Jag tror inte det.

Ps2. Nu är internet omöjligt att återuppväcka så jag kan inte
ens publicera detta inlägg. Nämen varför skulle nånting
överhuvudtaget gå bra för mig i veckan?

Jag är kär i Edward Cullen.


Det är för övrigt såhär jag ser ut osminkad och med smörbyttefett hår.

Okej. Jag vet, jag är lite efter i utvecklingen för resten av världen
har redan passerat det här stadiet. Twilight-hysterin alltså.
Men själv har jag precis hamnat där. Igår kväll insåg jag att jag inte
kunde vänta längre med att se den. Och ja, eh, hum.. Inom loppet av
ett halvt dygn hade jag sett den två gånger och har nu hela dagen
lagt band på mig själv för att inte se den igen.
Samma film, tre gånger på ett dygn, är det okej? Jag vet inte.
Men jag känner mig ganska säker på att jag inte kan stå emot länge till.
Jag är dock rädd att detta kan bli osunt. Jag vill verkligen läsa böckerna
och jag vill göra det nu. Så innerligt att jag tänkte trotsa regn och rusk
för att traska upp till Ica Maxi där de nu säljer de 3 första böckerna för
69 kronor styck. Vilken människa blir så besatt av någonting att man
inte ens kan vänta en dag? Nej, jag ska tvunget ha de nu.
Jag tror faktiskt det är ett tecken för det har slutat regna nu och för
en stund sedan så lättade molntrycket lite.
Dessutom så vill jag ha vindruvor, en till obsession jag skaffade mig
igår. Om de har ett samband vet jag inte. Men det är ju gott.

Nä, nu ska jag kika på lite extramaterial innan jag ger mig iväg
och köper de där böckerna. Alternativt slår på filmen igen.

Hjälp, tänk om jag tappar greppet om verkligheten?

Ps. Jag önskar att en vampyr var så där obönhörligt, hjärtgripande,
skrämmande kär i mig. Gärna Edward Cullen.


Don't knock it you've been there before



Jag måste köpa nya högtalare till min dator.
Nu när jag äntligen fått mig Spotify så känns det ju lite trist att
behöva sitta med hörlurar (vilket jag också behöver nya) och
det kanske också är ganska skadligt för hörseln..
Spotify är för övrigt helt fantastiskt och jag tror att jag typ var den sista
som skaffade det. Tack Tobias.
Och vill ni ha musiktips, kolla upp Joshua James. Jag är helt hooked.

Idag har jag iallafall jobbat ett par timmar på lunchen.
Hektiskt var ordet. Men det gick galant och ifall jag inte nämnt det
förut så tänker jag göra det nu: Mitt jobb är skitbra. Faktiskt!
Imorgon blir det också lunchjobb.

Nåt tråkigt som har hänt är att min bästa Ronja har flyttat och
lämnat mig ensam i Umeå. Hon hittas numera i Övik.

Nåt roligt som har hänt är att jag verkligen bestämt mig för att
ge det här med gitarrspelandet en chans. Jag har ju köpt en
stämapparat (som inte är helt sanningsenlig) och jag kämpar på.
Kan ju inte säga att jag gjort några större framsteg, men jag får
ju åtminstone träna rösten lite!


back beat the world is on the street



Jag är komatrött. Verkligen kollapsande, fosterställnings-liggande,
aptrött. Anledning? Jag har börjat jobba klockan 04.30 både igår och
jag. Igår kväll var vi ute med jobbet och åt middag på Plaza.
Jag drack vatten & red bull (inte tillsammans) och det var nog det klokaste
val jag gjort på länge, hehe. Hur som helst så var det en väldigt trevlig
kväll men fantastiska arbetskompisar men att komma hem halv ett när
man har ett alarm som ringer klockan 04 är inte toppen.
Att sen jobba helt, totalt ensam för första gången i 10 timmar gör en inte
mindre utmattad. Ikväll hade vi egentligen planerat att gå ut igen,
för en mer ordentlig utgång men när jag kom hem och satte mig i soffan
så insåg jag att det går inte. Då skulle nån tvingas bära mig.
Så jag släpade mig iväg till Hemköp, köpte en godispåse & cola och gick hem.
Nu har jag fyrat av 3 Gossip Girl avsnitt i viloläge.

Jag har glömt att berätta en rolig och spännande nyhet!
Om en vecka ska jag nämligen åka till Åre och intervjuas på
ett hotell där för säsongsjobb i vinter! Hoppas, hoppas att det går bra.
Jag tror det skulle vara bra för mig, på alla möjliga olika sätt.

Och Em, du ska få se mina Primark fynd, snart!
Men kan inte du ta och ploppa ut mitt lilla änglabarn snart?


Äventyr


Hanna, Sofia & jag på galej i Södertälje.

 
Vi firade Vishal's & Dheeraj's födelsedag på Siglo.

Jamen hallåja.
Det här med bloggandet har liksom hamnat lite avsides på
sistone. Jag ber om ursäkt. Nu är jag tillbaka för jag ska bannemig
hålla detta vid liv den här gången!

Sen sist så har jag hunnit vara iväg till både Stockholm (Södertälje)
och framförallt en vecka i Skottland. Kul hade jag, absolut,
men det har ju inte helt oväntat snurrat till det i huvudet på mig, igen.
Ska jag åka tillbaka? Ska jag stanna i Umeå? Ska jag säsonga i Åre
eller Sälen eller nåt annat fjällställe? Ska jag släppa allt och åka till
Gud-vet-var? Det går liksom inte en minut utan att jag tänker på
vad jag ska göra med mig själv. Fruktansvärt påfrestande.
Nu har jag iallafall precis skickat iväg en ansökan till ett hotell i
Åre och jag ska skicka till ett par fler ställen.
Som det ser ut nu så måste det hända något dramatiskt för att jag
ska stanna här. Snacka om rastlös människa.
Och alla människor runt omkring mig tycker än det ena än det andra
och jag vet inte vem jag borde lyssna på för egentligen borde jag ju
lyssna på mig själv men mitt huvud är bara ett enda stort kaos.

Annars är allt ganska händelselöst, jag jobbar på.
Och väntar givetvis med spänning på att min finaste Em ska
få lillbebisen när som helst! ♥


RSS 2.0