Upp som en sol, ner som en pannkaka
10 oktober 2008, Edinburgh.
Det är den 10 oktober idag. 2009. Om jag fick ändra på en enda sak
så skulle jag spola tillbaka tiden. Exakt ett år. 10 oktober 2008.
Jag var lycklig, riktigt lycklig. Idag är jag... manodepressiv.
Idag dansar jag ensam i min lägenhet i ett desperat försök att glömma
den här dagen, i ett desperat försök att inte tänka. Jag försöker hålla
mig konstant sysselsatt för att inte lägga mig ner på golvet i fosterställning.
Och jag önskar att jag kunde säga att det bara är idag, att det bara är
idag som allting är åt helvete, att imorgon är det den 11 oktober och då
kommer allting att vara bra igen. Det är det inte. Jag minns den här tiden
förra året som om det nyss hade hänt. Jag mådde så bra, bättre än någonsin.
Jag var kär. Nu är det bara kallt och jag dansar ensam.
Mateusz, jag saknar dig.
Så, nu vet ni.
Vackraste finolin, det gör alltid så ont i mig när det gör ont i dig. I don't like it. Jag minns också, exakt, varenda liten detalj. Vi har nog olika favoritminnen från den dagen dock - mitt är den när du försökte värma mig genom att slänga dig ovanpå mig i soffan. Tihi, det var mys :) Jag saknar dig och jag önskar jag kunde ha tagit hand om dig igår. Kärlek.
nu tycker jag att både du och jag (verkligen) behöver en heldag med shopping och mys. eller i alla fall mys för vi skiter ju inte pengar ;P
jag saknar dig så innerligt syster! håller med em också, det för alltid så ont i mig när det gör ont i dig.
Kärlek från mig till dig strömmas genom datorn!
Glöm inte att du är älskad <3
jo jag tänkte att den skulle matcha men skit samma:D lite färg, det spelar ingenroll...
Ja vi måste verkligen ta oss iväg till ikea! Måste bara se till o skramla ihop lite pengar först, kommer att bli många utgifter nu här framöver, haha :) Men det ska bli sååå kul! :D kramar
